Idag var det dags att premiäråka de nya skridskorna. Ja, själv åkte jag såklart inte. Tror att skridskoåkning och foglossning kan vara en riktigt dålig kombination faktiskt och även utan foglossning hade jag nog hoppat över. Känns som att tyngdpunkten är lite felplacerad på mig just nu och med tanke på att jag är rätt värdelös på skridskoåkning även med helt normal tyngdpunkt tror jag inte det skulle gå något vidare. Men jag var med som ivrig påhejare istället.
Blev faktiskt riktigt imponerad av sonen. Inte av hans skridskoåkning kanske, det var inte många sekunder han lyckades hålla sig på benen. Men vilken beslutsamhet! Vilken vilja! Han kämpade så han var illröd i ansiktet och svetten rann under hjälmen. Och trots att han ramlade fler gånger än någon annan på skridskobanan hördes inte minsta gnäll. Han bara skrattade och kämpade vidare. Det är mammas kille det :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar