Igår tränade jag och fröken häst tillsammans för första gången på över ett år. Det var ett rent markarbetespass på hoppträningen i grannridhuset som vi var med på. Jag skulle ljuga ordentligt om jag sa att det kändes bra, övningarna var svåra, fröken häst var lite för springsugen och inte så arbetssugen och min kropp orkade inte alls rida som huvudet ville. Men kul var det!
Idag känns kroppen som om den blivit överkörd av tåget ungefär, varenda muskel gör ont. Men det är en skön smärta, riktig träningsvärk, det har jag faktiskt saknat :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar