Det är alltså inte något av barnen det handlar om, utan det är jag som känner mig lite gnällig.
Efter helgens händelser var jag rejält trött och då passade dunderförkylningen från helvetet på att göra entré. Näsan rinner, halsen värker, hosta och hela huvudet känns igentäppt. Inte blir det bättre av att lillebror nu bajsar regelbundet var 3-4 h istället för en gång i veckan. Vilket innebär att man även får gå upp och torka bajs på nätterna och då piggnar han till rejält och förstår inte alls varför man ska lägga sig och sova igen sedan. Sömnbrist gör inte direkt att man känner sig fräschare....
Och så var det ju det där med hästen. Eftersom fröken häst nu hade sönder sin medryttare får jag för tillfället sköta all hennes motion själv. Det är man såklart jättesugen på när regnet öser ner och förkylningen härjar i kroppen.
Självklart är det mer synd om medryttaren som bröt fotleden, men jag kan inte låta bli att tycka lite synd om mig själv också.
Gnäll, gnäll, gnäll!
Så, nu har jag gnällt färdigt! Nu tänker jag försöka sova en stund och samla lite kraft tills det är dags att hämta storebror på dagis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar